Nu har det gått två veckor, och tröttheten börjar komma ikapp. Har känts som att jag gått på någon drog under de här två veckorna, kanske en förutsättning för att man ska klara av allt det nya? Hur som helst har det blivit lite sömn vad jag är van vid, även om lilleman sover väldigt bra om nätterna, och skriker gör han inte heller om han inte har ont i magen. Så fort jag blir trött blir jag känslig och har nära till gråten. Som tur är så gör det inget om man gråter en skvätt :) Att gråta är bra, och ingenting man ska försöka klara sig utan att göra. Känner mig lite ensam. Om nätterna jobbar fredrik, och om dagarna sover han. Såklart han måste sova för att orka jobba, men jag önskar att han jobbade dagtid istället för skift.

Idag har Tusselur varit här på en snabbvisit. Hon skulle på kurs i Uppsala och stannade här på vägen dit. Det gjorde mig glad! =) Äntligen har jag fått visa upp honom för någon :) I och för sig tyckte Frida att det var lite läskigt med en liten bebis, men hon är ju som hon är ;) Tycker du gör rätt i som väntar lite med att skaffa barn ; )

Idag ska Lena komma hit. Det uppskattar jag, oerhört mycket. Träffar henne alldeles för sällan, likaså Henriette.