Ska jag? Eller ska jag inte? Blir det mer än vad jag klarar av? Är det värt det? Vill jag? Ja, jag vill! Men jag vet inte om jag vågar satsa. Egentligen borde jag, för jag ska ju ändå jobba hela livet. Jag skulle inte trivas att jobba på ett äldreboende, eller på dagis för resten av mitt liv. Nej, jag VILL ju bli något. Så varför tvekar jag sådant? Jag är nog rädd att jag inte ska klara av det. Rädd att kugga på tentorna, rädd för att ha ångest dagarna igenom såsom det var på den tiden jag gick i gymnasiet. Men är det inte annorlunda nu? Nu pluggar jag något jag VILL och något som inte bara handlar om bra betyg. Söka kommer jag definitivt att göra, men kommer JAG att vara högskolestuderande vid KTH i höst? Det återstår att se!

Högskoleinjengörsprogrammet inom Medieteknik. Föresten, så slipper jag läsa in fysiken nu i vår. Känns helt underbart, jag kommer in utan den!

tack min kära sambo för att du peppar mig.