Hur mycket sorg man än känner, och hur jobbigt det än känns när man går och lägger sig,
så finns ingenting som slår den känslan av att borra in sin näsa i Liams nacke, känna hans
fridfulla andetag och ljuva doft! Och att sedan vakna på morgonen, av ett glatt leende och
av att någon drar i fingret och säger "Mamma, meee". (Mamma följ med) gör det svårt
att vara deppig. Han är min solstråle, vår allas glädjespridare.

Just nu, är han så söt att jag aldrig vill att han ska bli större. Han får gärna stanna i den
här åldern. Det är så härligt med alla ord som kommer, och att man faktiskt kan förstå nästan
allt vad han menar än fast han pratar på sitt eget språk.
Han är så busig, det bara lyser i ögonen på honom, dygnet runt. Alltid något nytt på gång.
Just nu tittar han på Mora träsk och står och dansar och diggar och försöker hänga med i alla
rörelser. Åh vad jag skulle vilja ha kameran här.

Jag älskar våra underbara mysdagar. Tyvärr, är Fredde borta och jobbar för 3:e helgen i rad,
så det känns skönt att få ha honom hemma på helgerna nu framöver. Liam har ögonfluss,
ögonen var helt igenklistrade imorse, så han får ha en hemmadag med Fredrik imorgon.
Nu snart, är det nog dags för oss att krypa till kojs. Jag har också blivit dunderförkyld, så
det ska bli skönt att få sova för mig också. Låg vaken länge inatt och snusade Liam och funderade.


Liam hos mormor och morfar i somras