Ja, jag fortsätter att beklaga mig. Foglossningen blir värre och värre...
Barnmorskan sa igår att det INTE var konstigt med tanke på hur långt
ner bebisen nu är fixerad. Som det känns nu för mig, kändes det i v.40
förra gången.

Trodde inte det kunde bli så mkt värre om nätterna, men inatt har jag
verkligen knappt tagit mig upp ur sängen och än värre är det att vända
på sig till andra sidan. FY KLÅEN!

Nej, nu är det dags att fixa frukost. Liam ska åka till Östhammar tills på
fredagmorgon och mysa med sin farmor och farfar, det uppskattas av
mig också som inte riktigt har orken att leka...

Igår sa han när vi satt på hans rum försökte jag förklara att jag inte kan
sitta på golvet och leka med bilarna för att jag hade ont i ryggen av
min stora mage och att det inte skulle göra ont längre när bebisen kommit
ut. Han föreslog att jag skulle sitta på en kudde och kom tillslut på
den briljanta idén att jag kunde ligga i hans säng och köra med bilar.
Så fick det bli! Sen, fick jag frågan ungefär 100 gånger :
-"tänker bebisen komma ut nu?"

Han tycker nog att det bästa den här bebisen för med sig är att mamma
kan sitta på golvet och köra med bilarna igen :)