Enligt listan ska jag idag berätta om ett ögonblick.
Ett av de starkaste ögonblicken i mitt liv var en morgon
i november när vi skulle åka på min mormors begravning
och min farfars bror hittades död utomhus i den kalla snön.
Sixten hette han, och har varit som en extrafarfar för mig och
bodde på samma gård som mamma och pappa.
När hemtjänsten inte hittade honom på morgonen började vi
leta överallt, och tillslut hittade pappa honom längst nere på tomten,
död. Det var ett så starkt ögonblick. Svårt att förstå och ta in att
en människa man tycker så mycket om ligger död framför ens
ögon men samtidigt kändes det inte så hemskt som jag hade trott
att se en död människa. Jag strök honom på kinden, pussade honom
och jag ångrar inte en sekund att jag fick se honom död!