[Understimulerat barn och en frustrerad mamma]
dagarna och både jag och F ska jobba/plugga. Det är med delade
känslor jag kommer att lämna vildbusarna på morgnarna!
För mig känns det underbart att börja plugga igen och att kunna
känna den känslan känns också underbart med tanke på hur omöjligt
det kändes för ett halvår sedan.
Jag och Liam går varandra på nerverna för tillfället. Han har varit ledig
sedan 21 december från dagis och nu under inskolningen har han bara
gått de max 1.5 timmarna hon har varit där. Han är så rastlös, intensiv
och understimulerad den stackars pojken :) Mamman känner sig otillräcklig,
stressad och frustrerad :) För det första så leker han INGENTING själv hemma.
Det han kan sitta med själv är att rita. Annars vill han ha sällskap precis
varenda minut han ska göra något. Får han inte uppmärksamhet tjatar han
ihjäl mig eller ger sig på lillasyster för att få uppmärksamhet..
Jag som inte fått många pauser under denna månad har ingen ork till att
leka med bilar, leka affär och så vidare, inte HELA dagarna iallafall och
man måste ju få hinna plocka undan disk också, men alla hushållssysslor
känns det som jag gör i ren stress... Så liiite mera tid med kompisar på
dagis kommer att göra honom gott.
You are not alone...i am here with you.. =)
Även om det inte är kul när läget är så, så är det skönt att höra att jag inte är ensam. Igårkväll va jag så slut mentalt efter allt tjatande från understimulerad N (E kan ju gå med kompisar hem osv på ett annat sätt) så att när det var läggdags o han va övertrött så satte jag mig i soffan och lät J ta ALLT. Kände mig tokhemsk -men jag kände att jag är en bättre mamma om jag drar mig undan än om jag blir irriterad. Men ändå får man sååå dåligt samvete -varför?
Idag hade jag dock ny energi, så idag gick det bättre -o tur va väl det eftersom jag va ensam m kidsen eftersom J åkte iväg o jobba.
KRAMAR
Det är vid sådana här tillfällen det slår mig (mer än vanligt altså) att ALLA barn borde ha en tvilling! Verkligen. För jag är inte ett dugg inressant här hemma för något av mina barn. Tjejerna får jag inte vara med (och ibland vill man faktist det!) och Novali vill bara vara med sina syrror. Så de leker och jag dricker kaffe! WIN-WIN! haha