Höst i Norrland
Höst hemma i Myckelgensjö är något speciellt. Det här var första hösten jag
var hemma sen 2005. Förra året åkte Liam och Fredde upp själva när jag
hade tentaplugg. Året innan dess var jag gravid och hade ingen lust att
befinna mig 50mil hemifrån. Äntligen. Synd att jag inte bara kunde stanna
en hel vecka och njuta av naturen.
Det här är Liams favourite. Och som tur är är det bara 200meter till
kossorna!
Liam hjälper till att styra vagnarna. Linus sover gott i den ena.
Solstrålen Liam
Som syster till bruden borde jag lägga in en massa fina bilder från bröllopet.
Jag har inte en enda. Nej, min kusin som har en fin kamera stod för fotandet,
så jag hoppas att jag får några fina bilder att bjuda på senare. Eller, snarare
så vet jag att bilderna är toppfina!
Istället, bjuder jag på en bild på Lilleman. Våran kamera är tillbaka!
För det var på tok för länge sen, eller hur? 
Inte världens bästa kvalité, men jag tycker han var såå söt!
För övrigt, så har vi kört ner halva lägenheten. Nu vill jag bara vara i nya
lägenheten, och fixa och trixa!! Snacka om jobbigt... Bilder kommer förhoppningsvis imorgon!
Föresten, så måste jag bara bjuda på en till bild. 
Kärlek!
back from the wedding
Och gifta blev dom :)
Jag har inte tid eller ork att uppdatera, ville bara meddela att vi är tillbaka igen!
Nu är jag hungrig - men det finns typ ingenting att äta hemma.
Och jag är trött - men har hundra saker att göra.
Imorgon får vi nycklarna till lägenheten. Som vi längtar!
Fullt upp
Nu återstår packning, och imorgon rapportskrivande.
Sen drar vi, lämnar stress och flyttkartonger och åker iväg till Övik!
Nu ropar Liam på mig,
håll tummarna för att han somnar så jag kan börja packa och själv får gå och sova!
KÄRLEK!
Bloggtoppskandidat!
Nu har jag gått med i bloggtoppen.
Till höger ser ni en ikon ovanför min visningsbild,
så gillar ni min blogg så rösta!
ni kan även rösta här
En mysig pratstund i sängen
En heldag i skolan, från 8-18. Dagen bestod av datalabb, varav jag känner mig något trött i huvudet.
Det är tur att allt tänkande varvas med mycket skratt och dåliga skämt.
Ikväll har vi varit hemma hela familjen, och bara myst. Liam är fortfarande vaken efter att ha sovit
något för länge idag. Men det har varit jättemysigt att hinna mysa med honom några timmar, jag hade
ändå inte tänkt plugga något ikväll.
När jag försökte lägga honom låg vi länge i sängen och sjöng låtar och pratade.
Och hjälp vad mycket ord det har kommit idag. När vi pratade om dagis så fick han fram både "looa"(lova) och "moa", som han aldrig sagt förut. Så kul att man kan börja fråga honom lite saker och han faktiskt kan svara så man förstår :)
Sen sa han "hitta på" och pekade på sovrumsdörren. haha det lät så kul, vet inte om det faktiskt var det han sa eller om det bara var något som lät likt.
Sen har han även lärt sig att säga "Lna" och "Ma" till vår stora glädje. Lena är någon av de få personer Liam vill prata i telefon med, och när han gör det lyssnar han noga och efter en stund tittar han bara på telefonen och ler. Och "Ma" betyder Max för er som inte hängde med. "Faffa" är också nytt och betyder farfar.
Filmade en snutt när han sa en massa saker som jag kanske lägger ut en annan dag om det finns tid.
Jag skrev det i något inlägg sedan, och jag skriver det igen. Nu får han inte bli större!
Liam, min Liam!
En njutarkväll!
Ibland är det skönt att ha Fredde hemma så man inte behöver tänka på hämtning/lämning på dagis.
Dock är det lite tråkigt, att Fredde som inte missar något på jobbet måste förlora pengar på att
vara hemma, medans jag som inte förlorar en krona ändå inte har "råd".
Liam är fortfarande kladdig i ögonen, dock är det mycket bättre men imorgon får han
vara hemma också så han är helt frisk innan han går tillbaka till dagis.
Idag har vi hunnit skriva labbrapport i 4 timmar, haft föreläsning, automatalektion och vi har även unnat oss en halvtimme i den otroligt sköna höstsolen! Druckit kaffe har vi också gjort såklart, och jag har även hunnit med att träffa tjejerna på tjejlunch. Vi har tjejlunch en gång i veckan då vi träffas alla tjejer på it-programmer och dv som jag läser, faktiskt riktigt roligt att få umgås med lite tjejer för en gångs skull.
När jag började skriva det här inlägget hade Liam precis somnat strax efter 19, och jag tänkte njuta av att INTE plugga ikväll eftersom jag lagt ner så mycket energi idag på skolan så jag tyckte jag var värd lite idol.
Liam vaknade ganska precis när idol började, och grät och grät och skrek och tog sig för blöjan.
Ja visst, där var den. Den där utstående knölen. Ljumskbråcket.
Jag troor jag lyckades trycka tillbaka det ordentligt. Men lite läskigt var det, speciellt när inte Fredrik var hemma.
Han somnade gosigt om i min famn i soffan, efter att han fått en alvedon.
Mysigt var det även för mig, som knappt hunnit träffa honom alls idag! Hoppas han slipper ha mera ont av det där
nu fram till operationen....
Utmanad!
5 saker i min frys:
- Mammas sylt.
- Matlådor som aldrig kommer att ätas upp.
- Regnbågslax
- Kakor
- Frost
5 saker i min garderob:
- En stol (här snackar vi klädkammare)
- Mina kläder (fredde har packat ner alla sina)
- Två tvättkorgar
- Två dataväskor
- En kasse urväxta barnkläder
5 saker i min bil:
- En moraträsk-cd
- Bilbarnstol
- Solglasögon
- Flyttkartonger
- Mitt bodyshop-medlemskort
5 saker i min handväska:
- Busskort
- 3 block
- Automatateoribok
- Ett par extrastrumpor, blöja och napp.
- Ett paket russin (en mamma är alltid redo)
5 personer jag utmanar att göra denna listan:
Lena
Mirjam
Emma
Veronica
Maria
Ibland händer det!
Ja, ibland händer det. Det där som man aldrig riktigt förväntar sig, och som man får tänka till en extra gång för att verkligen tro att det är sant. Nej, jag har inte vunnit på miljonen. Däremot, så är det nästan jämfört bart.
När man har massor att göra, och här snackar vi inte "vika tvätt" eller "framkalla kort", inte ens packning. Deadlines. Rapporter att skriva, kodning och mattetal att skriva. Det är då inte ultimat med ett yrväder som springer runt hela kvällarna och vägrar sova.
Ikväll hände det. Jag hade ställt in mig på att börja plugga vid 21.30, men nu sover han!
Min lilla gosiga prins. Så, nu kan mamma sätta sig och göra massa tråkiga måsten, och ha massor av tid över dagarna framöver istället, åt att busa med hjärtegrynet!
Om att kliva upp för tidigt.
Och nu sitter jag här, och bussen går om 20minuter. Tänk vad skönt det hade varit att sova en
stund extra istället. Fast då hade jag med all säkerhet stressat runt som en yr tupp istället.
Liam och pappa F ligger och trynar fortfarande. Det ser gudomligt skönt ut. Dom får passa på
att mysa ordentligt idag när Liam är hemma från dagis.
Själv, ska jag snart bege mig in för att träffa L och gå igenom vårat experiment i kognitiv psykologi
som ska vara utfört och skrivet rapport om på fredag.
Ha en bra dag!
p.s lämna en kommentar så jag får se vilka ni är som läser! :)
Världens bästa.
Idag kom han hem med en bukett blommor, Lindth-choklad och en tidning.
Han är så snäll, min älskade Fredde.
Åh vad jag längtar tills allt har lugnat ner sig och vi har flyttat så vi hinner ses lite mer.
JAG ÄLSKAR DIG!
Till något ljusare!
Hur mycket sorg man än känner, och hur jobbigt det än känns när man går och lägger sig,
så finns ingenting som slår den känslan av att borra in sin näsa i Liams nacke, känna hans
fridfulla andetag och ljuva doft! Och att sedan vakna på morgonen, av ett glatt leende och
av att någon drar i fingret och säger "Mamma, meee". (Mamma följ med) gör det svårt
att vara deppig. Han är min solstråle, vår allas glädjespridare.
Just nu, är han så söt att jag aldrig vill att han ska bli större. Han får gärna stanna i den
här åldern. Det är så härligt med alla ord som kommer, och att man faktiskt kan förstå nästan
allt vad han menar än fast han pratar på sitt eget språk.
Han är så busig, det bara lyser i ögonen på honom, dygnet runt. Alltid något nytt på gång.
Just nu tittar han på Mora träsk och står och dansar och diggar och försöker hänga med i alla
rörelser. Åh vad jag skulle vilja ha kameran här.
Jag älskar våra underbara mysdagar. Tyvärr, är Fredde borta och jobbar för 3:e helgen i rad,
så det känns skönt att få ha honom hemma på helgerna nu framöver. Liam har ögonfluss,
ögonen var helt igenklistrade imorse, så han får ha en hemmadag med Fredrik imorgon.
Nu snart, är det nog dags för oss att krypa till kojs. Jag har också blivit dunderförkyld, så
det ska bli skönt att få sova för mig också. Låg vaken länge inatt och snusade Liam och funderade.
Liam hos mormor och morfar i somras
It hurts when it heals too
Jag vet inte, om jag efter en vecka kommer att ha lättare att hitta orden än jag har just nu.
Det behöver inte beskrivas, ni som var där vet. Jag orkar inte beskriva, men det var smärtsamt,
stort och behövande. Det var tårar, det var kramar och det var ofattbart vackert.
Jag kommer aldrig någonsin att förstå på riktigt, det här med "aldrig mer". Men på något
sätt, så kändes det iallafall något verkligare. Många säger, att begravning ger något sorts
avslut, och att man kan börja gå vidare. Ja visst, är det ett avslut. Och visst, känns det lite
lättare. Men än dock, så känner jag, att det är nu sörjandet tar vid. För, det är först nu,
jag har förstått, att han aldrig mer kommer tillbaka.
Jag skriver några rader, och suddar ut dem igen. För att avsluta dessa rader var
ännu svårare än att börja.
Jag avslutar med att tacka dig Emil.
Jag vill tacka dig, för allt du givit.
För alla skratt, för alla bus, som vi kallade det.
För alla leenden.
För all omtänksamhet.
För ditt varma hjärta.
För din humor.
För din retsamhet.
För alla råd.
För alla år.
För alla dagar.
För alla timmar.
För alla minuter.
För alla sekunder,
tillsammans med dig.
Du var en färgklick, som gjorde stort intryck på alla.
Du var retsam, men med glimten i ögat.
Du gav av dig själv.
Du fattas mig, idag och för all framtid.
gruvsamhet.
Ja, jag har inte mycket intressant att komma med idag.
Jag är deppad, stressad och totalt less på allt som har med
dead-lines att göra.
Jag försvinner härifrån ett par dagar.
Imorgon går flyget, hem till Norrland.
På fredag är begravningen, som kommer
att bli något av det mest smärtsamma
jag någonsin upplevt.
Ni kan väl skicka lite styrka till mig på fredag?
p.s jag fick nanooken idag.
i love it.
I miss my camera.
fy fanken vad jag saknar den.
Det finns ingen årstid,
som man kan ta så
härligt ljuvliga bilder som
just nu på hösten.
Inte en bild har vi tagit
på Liam sen kameran
pajade i augusti.
Känns mindre bra.
Snälla kamera, återvänd.
Nanook-kap!
Vad jag pratar om är, ingenting roligare än en vinteroverall till Liam :)
Det är en djungel det där. Jag hade tänkt köpa en på h&m eller lindex, eller åhlens, eller kappahl.
Men, jag har alltid varit lite småkär i Nanook of swedens superfina (och hutlöst dyra) barnkläder.
Utekompaniet säljer dem, och vad jag har hört ska de ha en superkvalité och alla jag hört som
använt dem har varit supernöjda.
Så, inom ett par dagar har jag Liams fina nanook-vinteroverall här hemma!
Dom kostar ju en del ny... men som tur är fick jag tag på en begagnad, superfin utan skavanker! Finns ingen
anledning att betala 1800kr om man kan få en för 600 :)
Liam är värd en riktigt bra vinteroverall, med tanke på hur mycket han är ute jämt. Den ska vara riktigt
vattentät, och inte bli sådär hård som bävernylonoveraller ofta bli när de blir blöta.
Han kommer att vara snyggast av alla i vinter! :)
Sportig, men inte en karneval av skrikiga färger!
Skor till, får bli kouma som förra året. Var verkligen supernöjd med dom.
Undra bara vart jag hittar dom här i närheten? Annars får vi beställa från
Bredbyn :)
helgen snart slut!
Men nu, när han är på dagis mån-fre njuter jag på ett helt annat sätt när jag får träffa honom när jag kommer hem och få vara tillsammans med hela helger. Jag får ett helt annat perspektiv på det hela. Och jag tror att det är bra.
Ialalfall. jag hämtade honom tidigt i fredags, och vi var ute och myste hela eftermiddagen.
Igår, kom Tea och lekte med Liam på förmiddagen, så att mamma J kunde åka in till stan med "bara" 1 barn.
Skönt för henne, och kul för både Liam och Tea. Vi var till skogen, lekte i lekparken och var inne och lekte en stund.
Kul att se hur Liam ser upp till Tea och springer efter henne vart hon än går. Samtidigt har han blivit mycket tuffare sen han började på dagis och tar tillbaka saker som hon tar av honom osv, förut stod han ju bara som ett fån och såg på :)
Sen på eftermiddagen gick vi till Kalle & Lina och hälsade på en stund. Mysigt värre! Lekte ute i lekparken där, men det var inte så skönt väder.... Sen gick jag och Lilleman hem och åt middag, myste och hade det bra.
Idag, har vi faktiskt inte hunnit med mycket alls. Jag har nyss efter mång om och men lyckats lägga Liam efter ett evigt ringande här hemma.
Liam har lärt sig en hop nya ord :
Totta - traktor
Bida - bära
basch - bajs
kisch - kiss
manen - magen
be - ben
billa - bella
lia - liam
Höstdag!
Nu har vi fått tyst på eländet.
Jag ska inte tjata mer om det, för nu är målet nått.
Och ljudnivån är nere på noll så nu kan ni gå in på
min blogg igen utan att stänga av ljudet =)
Solen skiner, jag slutade tidigt och hämtade Lilleman 14.
Vi har varit ute sen dess, och nu ska vi mysa!
Jag älskar såna här höstdagar!
KOM IGEN NU!
inlägget lösenordskyddat.
trötter
Jag har aldrig förr varit såhär trött. Helt slut är jag. Och grinig. Ja, en riktig bitterfitta faktiskt.
Jag spyr på den här lägenheten, jag spyr på röran och på alla tuschpennor som ligger utspridda över hela köksgolvet.
Tillsammans med en korvskiva, tuggad och utspottad.
Näe, nu ska jag ta rätt på skiten.
Föresten. Fy fan vad bra ni är allihopa. På bara 2 timmar kom 400kr in till insamlingen!
Och ljudnivån har sänkts.
Än dock, så är inte insamlingens mål nådd. 2 personer behöver skänka för att nå målet.
Inte förrän det har skett, så tar jag bort bannern.
so please.
FÅ TYST PÅ ELÄNDET!
På torget, står plakat uppställda, som gav ifrån sig de mest plågande ljud. Människor i nöd.
Barn som grät. Mödrar som ängsligt nynnade en melodi. Man riktigt kände, inombords hur ont det gjorde.
Jag vet att många människor går förbi oberörda. Det gjorde inte jag. Jag har hört dessa röster i mitt huvud,
hela dagen.
50kr för välgörande ändamål drar vi oss ofta för att betala. Vi går förbi folk med insamlingsbössor, och
öppnar inte dörren när de ringer på dörren. Att betala ett sms och att 50 kronor ska dras från våra mobil-
telefoner känns som en stor summa pengar, och vi tänker hur många sms och hur många telefonsamtal
vi kan ringa för dessa kronor.
Men, allvarligt talat. Vad är 50kr utspritt på ett liv? Vad är 50kr utspritt på ett år?
Vad är 50kr utspritt på en månad?
Jag har skapat en insamling. Min egen insamling, och mitt mål är att stödja läkare utan gränsers-insamling med 500 kr.
För att nå detta behöver jag 10 personer som ställer upp med att skicka ett sms. Vi hjälps åt tillsammans! Högt ljud? Bidrar du, så sänks ljudnivån!
Ställer du upp?
Eller har du inte råd?
snutte-förökning.
Och just därför måste jag bara fortsätta.
Familjen snutte har förökat sig. Nu har vi inte bara 2 skunkluktande kaniner
i familjen utan även två nya fräscha! Ska bli otroligt intressant att se om det
överhuvudtaget kommer att gå att få Liam att acceptera våra nya familje-
medlemmar.
Dom är ju alldeles för mjuka liksom.
Helt otroligt att dom två gamla som Liam har, en gång var så mjuka och fylliga
i tassarna. Nu när han tuggat på dem i 1½ år så finns det inte mkt fyllning kvar.
Som sagt, jag uppdaterar om hur det har gått om ett par veckor.
Blöt och nedkyld snutte återfunnen.
A happy ending!
Där låg han. I dikeskanten typ 1 meter från platsen där jag
checkade att båda snuttekaninerna var kvar i vagnen.
Strax innan vi gick hade jag trots att det bara fanns en snutte
i lägenheten kastat in den andra i tvättmaskinen, efter att jag
nästan kräkts när Liam tryckte upp den i fejan på mig.
Trots konsekvenserna kastade jag in den, då luktade den
alltså helt förjävligt.
Liam verkade inte fatta så mkt av att det låg en snutte i
diket. Och än mindre att han var så genomblöt. Efter
ett långt försök till övertalan att få lägga in även honom
i tvättmaskinen lyckades jag. Förklaringen var att
snutten var sååå ledsen för att han blivit så smutsig och
blöt när han fått sova i diket så att han måste tvättas så
han blir glad igen. Tillslut gick Liam med på det.
Jag har äntligen lyckats hitta det ultimata tvättmedlet för
traskaninerna. Och det är den flytande galltvål jag fick
med mig hem från marknaden igår. Luktar inte tvättmedel,
alltså tar det inte en vecka för Liam att vänja sig vid en
nytvättad kanin. Dessutom rengör det ordentligt.
wow.
Nu är jag så trött att jag kan storkna. Fredde kommer hem idag
och jag längtar rejält mycket.
Skissinlämning snart klar!
Den förlorar som ger upp.
Nu är jag nästan klar med min skiss. Iallafall har jag gjort grovjobbet, och skrivit texten.
Nu är bara frågan om jag någonsin kommer att lyckas ladda över bilden som jag gjort
i PS i ett word-dokument.... det tycks ta tid. Går det inte kommer jag att bli ledsen i ögat.
Jag som verkligen har kämpat med min handdator för strokedrabbade.
En skiss var det ja... :)
Nej, är det dags att snusa nacke på lilleman nu måntro?
Det borde jag ha förtjänat nu när jag har kommit så långt på arbetet jag aldrig
trodde att jag skulle kunna börja med innan det var dags att lämna in.
Ångest vs lycka
Terminen har knappt hunnit dra igång och vi har redan massor att göra. Så mycket att jag får ångest över att
ens tänka på det. 3 kurser är för mycket att läsa på samma gång, jag skulle med glädje läsa bara 2 men då
minskar csn rejält och det tar längre tid innan jag är klar.. Men det är inte alltid lätt att plugga och ha småbarn.
Jag tycker att jag hela tiden sitter med almanackan och planerar in när jag kan stanna kvar extrap å skolan, vad jag
ska hinna göra varje kväll när liam har somnat men ändå hinner jag inte.
Men hur jobbig än skolan är, så kan jag med handen på hjärtat säga att jag är så otroligt lycklig.
Jag njuter av varenda sekund på helgerna när jag bara får glömma bort skolan för att ägna mig
åt Liam. Vi har haft ett fantastiskt mamma-Liam dygn här hemma!
Nu sitter han här bredvid mig och läser bok. Jag tror jag ska joina honom.
Snuttekanin efterlyses
Nej, åh nej.
Våran kaninsnutte är borta.
Eller, det är ju såklart Liams.
Men jag bär ju halva ansvaret att
den aldrig någonsin får försvinna
utom dessa väggar.
Han hade den senast i vagnen
påväg hem från farmor och farfar.
Jag är ganska säker på att vi
inte tappade den på vägen.
Vilken, förbenad tur att vi har två av dem.
Men nu är det faktiskt så, att den som
liam har under huvudet just nu
är i enormt stort behov av en tvätt.
snälla snuttekanin, kom tillbaka till oss!
update
www.bellasbabbel.blogg.se/privatare/
p.s
jag har iallafall plockat undan nu.
Istället bloggar jag.
Min ständigt återkommande ursäkt för att göra allting allt annat är att surfa.
Jag har en lång lista på diverse bloggar under favoriter som jag går igenom.
Jag kollar mailen, familjeliv, öa, och lite annat. Vad jag BORDE göra är att
plocka undan, göra en skiss på väldigt användbart tekniskt hjälpmedel som ska vara
inskickad på måndag, vika tvätt, läsa i en otroligt tråkig automatateoribok och programmera.
Istället så bloggar jag lite till.
p.s jag har ätit surströmming med svärmor idag och det var hiiiiimmelskt gott.
Liam har varit på dundermyshumör hela kvällen så vi har fått oss rejäla skrattattacker.
F har lämnat oss för fiskeresa till Åland och jag vill att han ska komma hem nu
för det är så mörkt.
Torsdagkväll på barnakuten
och då börjar han gråta och säga "ajaj". Han somnar. Han vaknar. "ajajaj" kommer från hans mun. Han somnar. Och vaknar. Samma visa. Vi förstår inte vart han har ont, så vi öppnar upp på blöjan för att kika. Ja visst. Där är den. Den där knölen han hade i ljumsken förut också, när vi ringde sjukvårdsrådgivningen. Den här gången är knölen ganska stor, och hård. Han somnar om igen. Och eftersom dom förra gången inte hade en aning om vad det var och sa att det inte var någon fara så tänkte vi avvakta ett tag. Så, vi avvaktade. Tills han vaknade igen och skrek "ajajaj", lite mer denna gång.
Han pekar på toaletten. Jag går dit med honom. Han pekar vidare mot skötbordet. Tyckte att det verkade så konstigt att han skulle vilja dit. Sen pekar han på sin neccesär. Jag tar fram alvedonkartongen och frågar om han vill ha.
Han nickar sakta.
Om Liam frivilligt vill ha en alvedon-supp i rumpan, då har han ont, det är en sak som är säkert.
Han skakar. Tillslut börjar ögonen försvinna på honom. Vi får ingen kontakt, och han bara hänger i min famn.
Shit. Vi får inte tag i någon varken på akuten eller sjukvårdsrådgivningen, så jag ringer syrran som tror att det kan vara bråck och hon säger att vi borde åka in. Så, vi åker in. Inte så svårt val, när vi inte får någon riktig kontakt med honom och allt han gör är att sakta nicka.
Han somnar i bilen, och när vi kommer fram piggnar han till. När vi äntligen får träffa en läkare är knölen borta.
Liam är pigg igen. TYPISKT. Eller, skönt att han piggnade till men det är väl ändå typiskt när man suttit där i en timme och väntat. Som tur var så trodde inte läkaren att det inte var något fel på honom, efter det vi beskrivit. Vi blir uppsatta på väntelista för operation för ljumskbråck. Tydligen är det vanligt, speciellt på pojkar och på höger sida.
Så, nu väntar operatino om 1-2 månader.
Ljumskbråck beror på att en del av bukhinnan och tarmen pressas ut genom bukväggen. Det är inte farligt, men om det blir ett inklämt bråck måste det opereras akut. Tur att det gick tillbaka igår, men de känns lite läskigt när man inte vet när det kommer tillbaka.... Nästa gång knölen kommer fram ska vi försöka trycka tillbaka den själva vilket känns lite svårt och skrämmande. Och om det inte går tillbaka och han har mkt ont får vi åka in akut, men det hoppas vi inte händer!
Me and I
Idag börjar jag inte förrän 13.15. har haft fruktansvärt ont i magen inatt så jag är helt färdig. Liam är på dagis och jag sitter hemma och pluggar och försöka komma någon vart i den här nya programmeringskursen.
Igår hade vi tjejkväll med databrudarna hemma hos A-k, det var trevligt, dock skönt att jag tillslut
bestämde mig för att åka hem istället för att gå med ut.
Imorgon åker F till Åland med grabbarna grus och jag & L blir helt själva hemma hela helgen.
sömntrubbel.
Jag har dessutom packat ner alla sängkläder, handdukar, gardiner och filtar i kartonger.
Därefter var jag och Liam och fikade hos en vän, som jag inte träffat på väldigt länge (förutom igår då)
och det var verkligen roligt. Inser i efterhand hur jäkla mycket jag saknat henne! tack.
Sen har det inte hunnits med så mkt. Vi har varit ute, jag har sprungit 5km i spåret, och sen har 2 timmar gått åt att försöka lägga lilleman. Gaah jag blir galen på detta. Några fasta sovrutiner verkar inte finnas här hos oss längre.
Och det är rent av frustrerande. När man får höra på dagis att han bara sovit i 45 minuter, ja då tror man ju att han ska somna på stört kl19. Men då är han vaken till 21 istället, makes no sense. Förstår inte vad som styr det hela egentligen. Ibland slocknar han helt färdig kl19 och ibland är det omöjligt att få isäng honom.
Om man nu visste att han inte skulle somna förrnä runt nio hade man ju iallafall kunnat försökt hinna med lite andra saker under kvällen, men nu har halva kvällen gått åt till att försöka lägga honom eftersom man tror att man vet att han är trött. Jaja, det kommer väl kanske så småningom när han går längre dagar på dagis.
Annars kommer det som sagt bli svårt för mig att kunna plugga om kvällarna...
Imorgon väntar tjejmiddag hos A-k med brudarna från dv och it, ska bli riktigt roligt att träffa de nya tjejerna som börjat.
Däremellan att jag slutat och tjejmiddagen tänkte jag smita över till Maxen och tillbringa ett par timmar med honom.
Sen vore det ju kul om du Lena var hemma också, men det får vi se ;)
Slutligen vill jag ägna L en tanke och hoppas att torsken smakade bra och att svärmor gillade den . :)
Viktnedgång och dagisframgång
Två dagar i rad när Liam inte grinat! WOW. gud vad det känns skönt, super.
Idag är jag ledig från skolan, ska väl egentligen plugga hemma men jag har inga böcker ännu.
Liam får vara på dagis några timmar ändå, så han kommer in i det. Nu har jag bokat tvättstugan,
och ska dra igång och tvätta allt. Sen ska jag packa ner en massa lakan och handdukar och sånt i kartonger,
man behöver ju bara 2 omgångar så man kan tvätta emellan.
Sen ska jag försöka laga någon lunch till mig själv. Det börjar bli lite trist att käka atkins nu.
Inget att tugga på känns det som. Snacka om att jag tryckte i mig kolhydrater i lördags på kräftskivan, allt
från bröd till cider till godis till kladdkaka till chips. haha. jag gick upp 1½ kg, men nu har jag gått ner det
igen som tur är.
Längesen jag skrev någon om viktnedgången här, jag har faktiskt gått ner
5kg i vikt
8cm runt midjan
6 runt höfterna
3 runt låren.
10cm runt rumpan.
Det tar sig!
Men som sagt, så är det lite trist at tinte käka kolhydrater. Jag saknar bröd mest.
Jag får käka hur mycket bregott och fet ost som helst, men hur gott är det utan bröd liksom?
Inloggningsuppgifter
Nu får alla som vill ha inloggningsuppgifterna skriva sin MAIL i kommentaren också
för jag har ingen aning om vart jag ska skriva dom annars :)
Så ni inte tror att jag inte vill lämna ut dem, för det vill jag ju :) Men jag tänker inte lämna ut
uppgifterna i kommentar på eran blogg!
sjusovaren liam.
Tji fick vi.
Klockan 16.15 somnade han sittandes i vagnen, INNAN vi ens hunnit ut. Tänkte att han skulle bli lite piggare om han fick komma uto ch leka en stund. Så då insåg vi att vi inte kunde hålla honom vaken. Vi gick in igen, försökte lägga honom i sängen men då fick han ett utbrott. Till sist kröp han ihop under bordet och somnade.
Så, 16.30 somnade han. När tror ni att han vaknade?
Jag trodde allvarligt talat att han antingen skulle vakna efter 1 timme och sen vara superpigg tills klockan 12, eller vakna när han sovit en sisådär 10 timmar. alltså typ vid 3.
HAN SOV TILL 06.30 imorse! 14 timmar alltså. Han måtte ha varit väääldigt trött stackarn :)
Men tydligen så gjorde denna sömn honom mkt gott, för imorse grinade han INGENTING när jag lämnade honom på dagis! Snacka om lättnad i hjärtat.
studentlitteraturshopping.
Kul också att träffa L och resten av gänget. Nu har jag nyss beställt böcker för en större summa pengar, tur dock att det inte blev lika dyrt som förra året då jag fick pynta ut 2000kr på 3 böcker. Nu är det bara att ge järnet den här perioden, och ha kul! Det lovade vi varann idag. Vi ska banne mig peppa varandra att plugga, blir så mkt roligare när man inte hamnar efter..
